STÖKIGA BARN ELLER NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER? (Eller ADD, ADHD, DAMP, MBD, Asperger, Tourette o.s.v., vad är det?) Detta handlar om oftast osynliga funktionshinder som berör fler av våra medmänniskor än vi tror. Många som ser föräldrar med stökiga barn de inte verkar kunna hålla styr på tycks genast tänka att barnen är dåligt uppfostrade eller att det rör sig om dålig disciplin, att föräldrarna inte gör sitt jobb ordentligt. Men i många fall är det inte något fel på vare sig föräldrar eller uppfostran. Istället är det för en del barn (och vuxna) så att signalerna i hjärnan inte riktigt går fram lika obehindrat som hos andra, vilket ger en lägre vakenhetsgrad. Detta leder ofta till hyperaktivitet. Det kan tyckas paradoxalt, men om man jämför med andra barn eller oss själva så vet man ju att man kan bli mer sprallig när man blir trött och alltså har en lägre vakenhetsgrad. Barn med ADHD och DAMP/MBD har en inbyggd lägre vakenhetsgrad och blir väldigt fort trötta. Tänker man så så blir det lättare att förstå. BJÄLKEN I DET EGNA ÖGAT När signalerna i hjärnan av biologiska och genetiska orsaker inte kopplar lika obehindrat som hos andra kallas detta "neuropsykiatriska funktionshinder". Det finns en uppsjö av olika diagnoser med delvis olika innebörd, som ADD, ADHD, DAMP, MBD, Asperger, Tourette o.s.v.. Många är påverkade av dessa funktionshinder. Det är alltid illa oavsett orsak när någon blir utskälld av en medmänniska för att deras barn inte uppträtt helt korrekt, men är det dessutom så att det "ouppfostrade" uppträdandet faktiskt beror på osynliga funktionshinder som föräldrarna inte kan göra så mycket åt, då har den kritiska medmänniskan verkligen trampat i klaveret! Det är det här med bjälken i det egna ögat och så vidare... ni vet resten! Det skadar därför inte att lära sig mer om osynliga funktionshinder - alla har vi människor med dessa runtomkring oss, och om vi vet lite mer om dem så kanske vi kan bli ännu mer försiktiga med att döma andra! FÖRKORTNINGAR Här följer några förkortningar och vad de står för: NPF NeuroPsykiatriska Funktionshinder, genetiskt eller biologiskt orsakade psykiska (hur det kopplar i huvudet) funktionshinder: ADD Attention Deficit Disorder, d.v.s. en brist i uppmärksamhet. ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder, som ADD men personerna har även problem med aktivitetskontrollen, de är antingen hypo- eller hyperaktiva. DAMP Deficit in Attention, Motor control and Perception, alla med ADHD som också har problem med motorik och perception. MBD Minimal Brain Dysfunction, användes förr ungefär som DAMP. Asperger Asperger syndrom, en brist i socialt samspel och förståelse. Tourette Tourette syndrom, Det bara kommer... vilka grodor som helst. SAMHÄLLET OCH MÄNNISKORNA De flesta som är vuxna och har dessa funktionshinder vet själva inte om det - de har problem men förstår inte varför. De har dessutom ofta väldigt dåligt självförtroende p.g.a. många sociala misslyckanden, som de inte heller förstår orsaken bakom. Sedan några år fångas däremot många av de berörda barnen upp, åtminstonde i skolan. Uppåt 10% eller kanske ännu fler av våra barn fungerar på ett sådant sätt i sin neurologiska uppbyggnad att det i dagens samhälle och skola innebär ett neuropsykiatriskt funktionshinder för dem. När vi börjar tala om 10% eller fler av alla barn som är påverkade så känns det inte rätt att säga att barnen är sjuka eller på något sätt onormala. Snarare är det nog samhället som inte är anpassat för människorna än tvärtom. Men vare sig vi kallar dessa barns (och vuxnas) svårigheter för funktionshinder och handikapp eller om vi kallar dem för personlighetsdrag så har de ändå svårigheter vars orsaker de inte kan påverka. Dessa svårigheter kan yttra sig i att deras beteende i något avseende kan bli lite avvikande. Kanske de inte kan sitta still en hel lektion, ett helt möte eller en hel biografföreställning. Eller kanske de har ofrivilliga rörelser. Eller något annat. SOCIALT SAMSPEL Det finns inte utrymme här för att gå in i djupare detaljer, så jag ska istället ge några lästips och Internet-referenser. Men först vill jag poängtera att inget av de ovan listade funktionshindren har med intelligens att göra. Ofta nog är det tvärtom mycket intelligenta och i många stycken högpresterande människor som har dessa svårigheter, svårigheter som kan hindra personen att fullt ut utnyttja sin intelligens. Däremot innebär samtliga dessa funktionshinder störningar i det sociala samspelet med andra människor och t.ex. brister i tolkningen av de otaliga signaler vi människor normalt ger varandra, vilket kan resultera i social klumpighet. LÄSTIPS Ett litet urval Lästips: (Jag har nedan markerat böcker jag själv har läst med "(*)" eller "(*LÄS!)".) Beckman, V. Projektet. Att leva med barn med DAMP, dyslexi och Asperger syndrom. Cura, Stockholm 1997. Beckman, V. Vuxna med DAMP/ADHD. Cura, Stockholm 1999. Boëthius, G., Rydlund, C. Lyckliga varannan onsdag. DAMP-mammor berättar. (*) Cura, Stockholm 1998. Brattberg, G. Enastående. Om livet med högfungerande autism. (*) VÄRKSTADEN Gunilla Brattberg AB, Stockholm 2000. http://www.varkstaden.se/ Brattberg, G. Guide i helvetet. Personlig ordbok om livet med Aspergers syndrom. (*) VÄRKSTADEN Gunilla Brattberg AB, Stockholm 2000 http://www.varkstaden.se/ Duvner, T. ADHD. Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. (*LÄS!) Liber, Stockholm 1998. Ehlers, S., Gillberg, C. Aspergers syndrom - en översikt. Riksföreningen Autism, Stockholm. Ericsson, U. Vild källa - om Tourette. Cura, Stockholm 1998. Freltofte, S. Att stödja barn med DAMP. (*) Neuropedagogik för lärare och föräldrar. Natur och Kultur, Stockholm 1998. Danska utgåvan Borgens Forlag, Valby 1997. Frith, U. Autism och Aspergers syndrom. Liber, Stockholm 1998. Gerland, G. En riktig människa. (*) Cura, Stockholm 1996. Gerland, G. Det är bra att fråga. Om Asperger syndrom och högfungerande autism. (*) Cura, Stockholm 1997. (Speciellt skriven för barn!) Gerland, G. (Red.) På förekommen anledning - om människosyn, "biologism" och autism. Cura, Stockholm 1998. Gillberg, C. Asperger syndrom. Cura, Stockholm 1997. Gillberg, C., Nordin, V. Autism och autismliknande tillstånd. Riksföreningen Autism, Stockholm. Gillberg, C. Det hoppar och rycker i kroppen och själen. Om Tourette. Cura, Stockholm 1999. Gillberg, C. Ett barn i varje klass. Om DAMP/MBD (*) och ADHD. Cura, Stockholm 1996. Gravander, Å. Att handskas med "Emil". Om hur (*LÄS!) det är att vara mamma till ett barn med DAMP/MBD. Gravander & Widerlöv Förlag, Hammarö 1999. http://hem.bredband.net/stewid/gow/ , npf@swipnet.se , Fax: 054-52 27 61. Hellström, A. Nu är det vår tur. Samhällets stöd till barn med MBD/DAMP. Liber utbildning, Stockholm 1995. Nordgren, M. Jag avskyr ordet normal. Cura, Stockholm 2000. Kelly, K., Ramundo, P. You Mean I'm Not Lazy, Stupid or Crazy. Simon & Schuster, New York 1993. Steindal, K. Aspergers syndrom. Riksföreningen Autism, Stockholm 1997. Tikkanen, M. Sofia vuxen med MBD. (*) Trevibok, Forum 1998. Widerlöv, M., Alkehag, E. Att handskas med "Skitungar" - (*LÄS!) Vardagspedagogik för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar. Gravander & Widerlöv Förlag, Hammarö 1999. http://hem.bredband.net/stewid/gow/ , npf@swipnet.se , Fax: 054-52 27 61. Widerlöv, M. Att handskas med "Skitungar" (*LÄS!) Del II - en pedagogisk handbok för skolan. Gravander & Widerlöv Förlag, Hammarö 1999. http://hem.bredband.net/stewid/gow/ , npf@swipnet.se , Fax: 054-52 27 61. Wing, L. Autismspektrum. Handbok för föräldrar och professionella. Cura, Stockholm 1998. Wrangsjö, B. Barn som märks. Utvecklingspsykologiska möjligheter och svårigheter. Natur och Kultur, Stockholm 1998. Internet: http://hem.bredband.net/stewid/gow/ Gravander & Widerlöv Förlags Neuropsykiatriska Forum. http://ashfa.cjb.net/literature.html Fler böcker om Aspergers och Autism. http://lege.com/bokstavssyndrom/ Tre olika texter, först ett föredrag av professor Christopher Gillberg. http://www.tourette.se/litteratur.htm Litteraturreferenser för Tourettes Syndrom. http://www.barnneuropsykiatri.org.gu.se/gerland.html Artiklar om autism och Aspergers syndrom. Gunilla Gerland. http://www.dn.se/DNet/articles/144100-144199/144129/asperger.html DN 001229 Insidan "Jag ser våra äktenskapsproblem i ett nytt ljus". Malin Nordgren. mailto:bokstavssyndrom@lege.com Skriv till mig på bokstavssyndrom@lege.com så mejlar jag det jag har. ALLA ÄR BERÖRDA Vi är alla på något sätt berörda, genom bekantas barn, släktingar eller genom att vi umgås i föreningslivet eller i vår församling med människor med dessa problem. Saknar vi kunskaper om NPF så förstår vi kanske inte ens vilka dessa människor är. Låna ett par av ovanstående böcker om ADD, ADHD, DAMP, MBD, Asperger eller Tourette på det lokala biblioteket! Surfa på Internet-adresserna ovan, om du har möjlighet! BRISTANDE KUNSKAP Tyvärr är bristen på kunskap om NPF stor på många håll. Och den lilla kunskap som finns är ojämt spridd. Det tycks som att det inom skola, psykiatrin och i den allmänna debatten finns två läger där det ena lägret verkar anse att allt som har att göra med hur människor är funtade i huvudet ska tolkas enligt gängse psykiatriska teorier och att det i princip inte finns något som heter NPF eller att NPF inte har någon praktisk betydelse för hur man bör bemöta människor i exempelvis en terapisituation. Det andra lägret är förstås det man tillhör om man har egna erfarenheter av NPF och därför inser vad det handlar om. Detta läger vinner tack och lov allt större terräng i alla sammanhang så det finns hopp att flertalet barn (och vuxna) med NPF ska kunna få det stöd de behöver i framtiden. Leif Erlingsson 31 januari 2001, språkligt omarbetad 21 januari 2002
Copyleft © 2001, 2002 Leif Erlingsson
Updaterad 25 Jun 2002